Foto taget under 8 mars, på bilden talar Stefan Löfven
Foto 8 mars, Stefan Löfven talar för ett fullsatt Kvinnohistoriskt museum

Statsminister Stefan Löfven talade på Kvinnohistoriskt museum 8 mars

Statsminister Stefan Löfven höll tal på ett fullsatt museum, med anledning av Internationella kvinnodagen 8 mars.

Nedan kan ni läsa talet i sin helhet.


Först av allt skulle jag vilja tacka för visningen av det här vackra muséet. Jag tycker ni har gjort ett riktigt bra jobb med att synliggöra det som så ofta osynliggörs, att låta oss lyssna till de röster som så ofta tystas ned, och att visa på de destruktiva maktrelationer som dominerat vår historia, som fortfarande styr vår nutid, men som inte ska få förgöra vår framtid. Så tack för att ni visar vårt förflutna, så att vi inte är dömda att upprepa det. Tack för ert passionerade arbete!
* * *
Och jag skulle kunna prata om historien idag. Jag skulle kunna säga att det var så hemskt förr, när 800 kvinnor dog från graviditet eller förlossning, varje dag. Oftast från komplikationer som kunde bemötas med grundläggande sjukvård. Jag skulle kunna säga att det var en mörk del av vår historia, när 47 000 kvinnor dog årligen från komplikationer efter osäkra aborter. Jag skulle kunna beklaga mig över vårt förflutna, när kvinnor stöttes ut från sina familjer för att de bar på skador från förlossningar som av omvärlden uppfattades som skamliga.
* * *
Men det vore fel. Därför att det är ju idag 800 kvinnor dör från graviditet eller förlossning. Det är på 2000-talet som 47 000 kvinnor dör från osäkra aborter på ett år. Det är just nu som tusen och åter tusen kvinnor dör av det som modern medicin och sjukvård kan hindra. Mödradödligheten är en tragedi, och en skamfläck för världssamfundet, och det är mänsklighetens gemensamma uppgift att bekämpa den!
* * *
Det här är anledningen till att Sverige riktar så stor del av vår biståndsbudget mot hälsa. Vi har under en lång varit en av de största biståndsgivarna till FNs befolkningsfond UNFPA - som jobbar med mödrahälsovård och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Tidigare trodde man att det gick att bekämpa mödradödligheten genom att identifiera de kvinnor som löper störst risk, och hjälpa just dem. Men idag vet vi att de flesta allvarliga komplikationer inte kan förutses, utan det enda sättet att attackera mödradödligheten är att garantera kvalificerad vård för alla. Så jag kan rapportera att era skattemedel har gått till inköp av läkemedel och medicinsk utrustning i bland annat Zimbabwe och Demokratiska republiken Kongo. De har renoverat och byggt förlossningskliniker i till exempel Guatemala och Bangladesh. De har gått till att en miljon kvinnor fick tillgång till förebyggande mödrahälsovård under ett år, 690 000 barn har vaccinerats mot mässlingen,1,7 miljoner barn har fått vitamin A för att stärka deras syn, hud och slemhinnor. På ett år har de också garanterat produktion och inköp av 27 miljoner P-stavar, distribuerat 18 miljoner kondomer, bidragit till strategier om könsbaserat våld, forskning om osäkra aborter - och tillgången till säkra. Sexuell och reproduktiv hälsa är en mänsklig rättighet, och mänskliga rättigheter ska i varje läge försvaras.
* * *
Därför lanserade också Regeringskansliet en global kampanj i förra veckan för att stödja barnmorskearbetet, som heter "Midwives4all". Det är dags att alla länder stärker barnmorskearbetet som profession, och förstår att förlossningar måste ske professionellt och evidensbaserat, och kräver allt från utbildning till infrastruktur för att fungera. Och väldigt mycket arbete kvarstår. Men det finns också ett växande intresse. Jag är ambassadör för ett feministiskt FN-initiativ som heter HeForShe, som lyfter att arbetet för jämställdhet är ett ansvar inte bara för kvinnor, utan också för män. Och i de internationella forum där jag deltar, nu senast tillexempel i World Economic Forum i Davos eller vid Afrikanska Unionens toppmöte i Addis Abeba, så finns ett växande intresse för jämställdhet och jämlikhet. Självklart finns det fortfarande konservativa krafter, som försvarar de patriarkala, rasistiska och klassbaserade strukturer som råder i världen. Men jag möter samtidigt fler och fler som är intresserade av reformer för kvinnors rättigheter. Både för att det är moraliskt rätt - och ekonomiskt smart. De ser att en mer jämställd arbetsmarknad med fler kvinnor i arbetslivet ger en skjuts för ekonomin. De förstår att fler kvinnor på ledande poster inom näringslivet och akademin skulle släppa fram fler genier. De kan greppa att ett ökat inkluderande av kvinnor och kvinnoorganisationer skulle fördjupa och förstärka det globala säkerhetsarbetet.
* * *
Den här utvecklingen ska Sverige bejaka - och leda. Vi ska driva en feministisk agenda i EU, inte minst för att vi vet att jämställdhet gynnar tillväxt. Vi ska driva en feministisk agenda i framtagandet av FN:s post 2015-mål, eftersom vi vet att jämställdhet ligger till grund för hållbar utveckling. Just nu - i denna stund - sitter jämställdhetsminister Åsa Regnér på ett plan till FN:s Commission on the Status of Women just för att stärka jämställdhetsmålen i post 2015-agendan. Vi ska helt enkelt driva en feministisk agenda i varje forum där Sverige tar plats.
* * *
Det är en del av att uppfylla vårt löfte om att vara en feministisk regering. Det är ett löfte som förpliktigar. Men vad innebär det för Sverige? Vad påverkar det i vårt arbete? Ett kort svar är: Allt. Det är det som är själva tanken. Vi ska inte ha en separat feministisk politik - utan göra all politik feministisk. Precis som inte bara 8 mars borde ägnas åt feministisk debatt - utan hela året. En feministisk analys ska prägla allt vårt agerande, alla våra reformer, alla våra förslag. Det är också därför vi nu arbetar med att införa jämställdhetsbudgetering, som analyserar alla budgetbeslut ur ett feministiskt perspektiv.
* * *
Men ett område jag skulle vilja lyfta fram särskilt är arbetslivet. Arbetet är grunden för vårt samhälle och vår ekonomi. Det skapar vår levnadsstandard, och kan vara en källa till utveckling, bekräftelse, en möjlighet att förbättra samhället eller att testa sin kunskaps gränser. Samtidigt har vi ett arbetsliv skapat av män, för män, som systematiskt missgynnar kvinnor. Det berövar inte bara kvinnor på 4500 kronor i lägre lön varje månad, och tvingar dem till ofrivillig deltid som leder till ännu lägre löner, det riskerar också att kosta dem deras hälsa och deras liv. Bara förra veckan kom Arbetsmiljöverket med en ny rapport, som visar hur brister i arbetsmiljön hotar kvinnor. De har jämfört 59 kommuners hemtjänst - med en majoritet kvinnor, mot deras tekniska förvaltning - med en majoritet män. På alla punkter, från arbetsmängd, bemanning, IT-utrustning, lokaler, fordon, till inflytande, kontroll, stressnivå och uteblivna raster, så hade männen på den tekniska förvaltningen bättre arbetsförhållanden än kvinnorna i hemtjänsten. Och Arbetsmiljöverket avslutar: "Mönstret är detsamma i så gott som alla kommuner vi inspekterat, oavsett storlek". Vänner, såhär kan vi inte ha det! Det är ju precis det här som gör att sjukskrivningarna skenar för kvinnor! Vi kan inte ha ett samhälle som bygger på kvinnors krökta ryggar! Vi ska ha ett arbetsliv som inte krossar drömmar - utan förverkligar dem!
* * *
Och den här situationen kräver att vi visar vår frustration - men också reaktion. Nu är det dags att förbättra kvinnors arbetsmiljö. Därför vill vi satsa på arbetslivsforskning med fokus på kvinnors ohälsa, och stärker de förebyggande insatserna. Nu är det dags att det obetalda hemmarbetet delas lika. Jag vet att Västerbottens pappor är bäst i landet på att vara hemma med sina barn enligt TCOs pappaindex. Men det är fortfarande en lång väg att gå. Därför ska vi avveckla vårdnadsbidraget, och reservera en tredje månad för vardera föräldern i föräldraförsäkringen, som ett steg mot ett helt jämställt uttag. Och nu är det dags att sluta lönegapet. Därför ska vi göra heltid till norm på arbetsmarknaden, deltid ska vara en möjlighet men inte ett tvång, och vi ska få slut på otyget med delade turer - obetalda och långa håltimmar mitt på dagen. Vi har fått en rödgrön majoritet i SKL, och kommer att börja med de centrala kollektivavtalen i kommunerna och landstingen i hela Sverige. Vi kommer också införa årlig lönekartläggning, och vi har gett Medlingsinstitutet i uppdrag att närmare analysera lönefrågan ur ett jämställdhetsperspektiv. Nu börjar regeringen steg för steg rulla ut sin feministiska agenda för arbetslivet. Och målen är tydliga: Rättvisa löner. Rättvisa arbetsförhållanden. Rättvisa möjligheter att forma sitt eget liv. Inget annat duger!
* * *
Och situationen i arbetslivet hör förstås ihop med strukturerna i resten av samhället. Ordningen där män som grupp är överordnade kvinnor som grupp grundläggs redan i förskolan - så därför måste jämställdhetsarbetet börja redan där. Anledningen till att arbetslivet gynnar män hör förstås ihop med att näringslivet styrs av män - så om inte andelen kvinnor i de börsnoterade bolagens styrelser är minst 40 procent år 2016 kommer vi att presentera ett lagförslag om kvotering. Och att fler och fler kvinnor sliter ut sig hör ihop med att välfärden sviker. Enligt Kommunal så är det cirka 100 000 personer, en majoritet av dem kvinnor, som har tvingats gå ned i arbetstid eller sluta arbeta helt för att vårda en anhörig - bara för att äldreomsorgen inte håller måttet. Det slår mot den som måste vårda - men också den som vårdas, som blir beroende av sina barn. När man läser sådana här rapporter, förstår man hur snett svensk välfärdsdebatt har hamnat. Vi diskuterar ju ofta hur man ska kunna rädda välfärden.Men ska vi genomföra en feministisk politik behöver ju välfärden inte bara räddas och bli fri från vinstjakt, utan utvecklas och växa. Vi behöver bygga ut förskolan, och se till att den respekterar alla arbetstider. Vi behöver utveckla äldreomsorgen, så att den både skapar trygghet och frihet för våra äldre. Och vi behöver se till att välfärdens yrke är attraktiva, så vi klarar det stora generationsskifte som kommer att ske. Och detta kräver att Sverige väljer väg. Vi kan inte fortsätta med det senaste decenniets stora skattesänkningar.Vi behöver investera i varandra, och våra barns framtid. Bara så kan vi lägga tyngd bakom de fina orden om feminism. Bara så kan vi sätta människovärdet i första rummet. Bara så kan vi skapa ett Sverige att vara stolt över!
* * *
Och avslutningsvis vill jag säga några ord om just stolthet - och skam. För en tid sedan läste jag Maria Svelands bok Hatet, om antifeminismen i Sverige. Där citerar hon ett antal brev som hon fått efter att ha deltagit i den politiska debatten. Jag tror inte att jag behöver ta upp vad som står i dem. Men hatet som förmedlas är samma hat som vi ser i trakasserier mot unga kvinnor i skolorna, i näthatet, i våldet i nära relationer, i våldtäkter och mord av kvinnor. Det är ett hat som gör mig frustrerad och förbannad, som statsminister, som man och som feminist. Och jag stärks i min övertygelse om att det är den här regeringens uppdrag att möta anti-feminismen och manschauvinismen i samhället; att stödja kvinnojourerna och arbetet mot hatet; och att aldrig tolerera våldet. Men vi behöver er hjälp. Vi ska stå tillsammans, män och kvinnor, systrar och bröder. Tillsammans ska vi visa att attackeras en så attackeras vi alla. Tillsammans ska vi förändra det här samhället i grunden. Tillsammans ska vi skapa det jämlika och jämställda samhälle, som våra barn förtjänar. Tack.



Öppettider

Måndag stängt
Tisdag & onsdag 10-17
Torsdag 10-19.30
Fredag 10-17
Lördag & söndag 12-16

 

Öppettider helgdagar

Besök

Kvinnohistoriskt museum
Väven, Storgatan 46a,

901 78 Umeå


Kartalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster



Kvinnohistoriskt
museum
är en del av
Umeå kommun