Husmodersföreningar

Att kvinnor historiskt sett har haft hemmet som sin arbetsplats har många hört talas om. I den här övningen fokuserar vi på den tid då kvinnor började arbeta för att ge hemarbetet högre status genom att organisera sig i föreningar.

Sveriges husmödrars riksförbund bildades 1919. I medlemstidningen skriver de 1929 att: ”När vi nu besinna att vi äro jordens största yrkesgrupp och inte bara den största, utan i många avseenden den viktigaste, kunna vi i sanning själva häpna över att vi inte tidigare haft en organisation, (…) som kunnat representera våra intressen i det stora hem som heter samhället”. Husmodersföreningarna var starka organisationer under flera decennier framåt och gjorde avtryck i samhällsbygget. 1944 bildas tillexempel ”Hemmets forskningsinstitut” (1944) där bl.a. standard för köksinredning skapades på vetenskapliga grunder.

I Umeå och Västerbotten bildades lokala husmodersföreningar. När husmodersföreningen startades i Robertsfors 1924 hade de följande valspråk: ”Att giva mycket och fodra litet är högsta kvinnolag”. Det bildades även andra grupper som t.ex. ”Kommittén för ökad kvinnorepresentation” (1938) som träffades på Hushållsskolan i Umeå.

Husmodersföreningarna skapade ”hemsysterverksamheten”, där familjer kunde ringa en hemsyster om kvinnan i familjen var sjuk och inte kunde utföra sina uppgifter i hemmet. Det här var starten för vad som blev dagens hemtjänst. I Umeå startade verksamheten 1927.

KÄLLOR

Bilderna går att klicka på för att få större, samt är utskrivningsbara.

Planschen ”Lycksele Husmodersförenings Tvätt- och Badhus”, 1924

Från samhällsplanerarna fanns en tydlig strävan efter att hushållsarbetet skulle effektiviseras för en bättre standard. På planschen syns en vatteninrättning som ska förenkla bad och tvätt för kvinnorna. Under 1920-talet ansågs det bra att kvinnors arbete inte var dolt och individualiserat i hemmet, utan istället kunde ske tillsammans.

”Du som är hemmets finansminister” , 1940-tal (saknar exakt årtal)

Planschen visar tankarna om att kvinnors arbete skulle värderas högre, då det jämfördes med finansministerns. Den visar det ekonomiska ansvaret kvinnor hade i sin familj, att få hushållets kostnader att gå ihop.

Hemarbetets reorganisation - Husmodersförbundets medlemsblad 1929

Artikeln är en del i professionaliseringen av husmodesarbetet. Arbetet planerades för att bli så effektivt som möjligt. För en god planering krävdes god husmoderskunskap, vilket vi förstår av den här texten. Något som framhäver kvinnors viktiga roll i hemmet samt husmodersarbetets komplexitet.

Umeå Husmodersförenings hemsyster, syster Märta Andersson

En personligt präglad annons där vi ser en bild av Märta Andersson, hemsyster i Umeå husmodersförening.

Hemsysterns arbete fr. 23/11 – 31/12 1931

I skriften får vi en bild av hemsysterns arbete i hemmen. Vi ser att hon inte bara är hemma hos vanliga familjer, utan även hos rika familjer när hushållerskan var sjuk. Vi ser också orsaken till att hon kallas in.

”Hemsystern: Den goda vännen i svåra tider och situationer”

Artikel innehåller en intervju och beskriver hemsysterns tillvaro och arbetsuppgifter. Artikeln ger en fördjupande inblick verksamheten ur brukarnas och hemsysterns perspektiv.

MÅLGRUPP
Övningen riktar sig mot de senare delarna av högstadiet samt gymnasiet. Den är anpassad både för teoretiska och praktiska program. Förslag på övningar finns i lärarhandledningen.

MATERIAL
LärarhandledningPDF (pdf)

prata med oss


Håll koll på oss och ta del av nyheter, diskussioner, aktiviteter m.m. via Facebooklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterInstagramlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterIoch och Twitterlänk till annan webbplats

Öppettider

Måndag stängt
Tisdag & onsdag 10-17
Torsdag 10-19.30
Fredag 10-17
Lördag 10-16
Söndag
12-16

 

Öppettider helgdagar

Besök

Kvinnohistoriskt museum
Väven, Storgatan 46a,

901 78 Umeå


Kartalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster



Kvinnohistoriskt
museum
är en del av
Umeå kommun