• Tjuvstart på Sommarläsningen

    28 juni Kvinnohistoria, Jämställdhet, Världen, Berättelser
    Så var det sommar igen och det är allt fler som går på semester. Vår kollega Jennie Forsberg har även i år lagt ihop en liten hög med böcker som hon tänker läsa under lediga dagar, men hon verkar redan ha tjyvstartat och historieberättarna har redan börjat påverka henne innan ledigheten.

    Återigen har jag valt min sommarläsning. Fyra böcker skrivna av kvinnor om kvinnor. En del böcker har jag haft därhemma ett tag, i väntan på lugn och ro för läsning. Andra har jag beställt. Som Mary Beards bok Women & Power: A Manifesto. På bokens baksida står det:

    "You can’t easily fit women into a structure that is already coded as male; you have to change the structure."

    För mig är det en väldigt bra förklaring till hur jag många gånger upplever min vardag. Jag är sällan bekväm. Jag tar alldeles för stor plats, jag tar fel plats, och ibland tar jag inte alls den plats som erbjuds mig. Inte för att jag älskar att vara obekväm – tvärtom, det är många gånger avskyvärt, obehagligt och tröttande. Jag tackar nej eftersom jag inte kan leva där många tycker att jag borde passa. Jag kan bara leva på en plats som bärs upp av andra strukturer, andra idéer om mig som människa. Platser som ger mig möjlighet till den frihet som jag behöver för att leva. Jag kan inte acceptera strukturer där jag inte får plats. Istället för att passa in har jag klättrat omkring i strukturerna i hela mitt liv, sökande efter ett utrymme och på senare år som en motståndshandling. Livets version av extrem hinderbana. Mary Beards bok är ett manifest. Hon är professor i klassiska språk (latin, grekiska). Det verkar som om hon vill ändra strukturer och hon verkar vara arg. Bra! Jag gillar arga humanister med revolutionära tendenser och en vilja att förändra samhället.

    Ellen Banda-Aaku, som skrivit romanen Patchwork, skulle jag nog aldrig ha hört talas om såvida jag inte åkt till Zambia för några år sedan. Jag frågade min vän Samba Yonga om hon kunde tipsa om någon zambisk författare och hon körde omedelbart till en bokhandel i Lusaka och pekade ut Banda-Aakuus roman. Jag hann börja läsa den på resan, och sögs omedelbart in i berättandet och berättelsen. Men när jag kom hem räckte inte tiden till och boken blev liggande. Hennes bok om en flicka som växer upp med en missbrukande förälder ropar nu på mig att bli färdigläst.

    Den stora utställningen av Marie Hermansson (författare, reporter och journalist) var ett tips från min kollega när jag sökte en lättläst roman. Jag har redan börjat läsa några sidor och oh ja, det verkar vara en bok för mig. Något av ett tidsdokument (1920-talet) och något av en deckare. Huvudpersonen är kvinna och journalist, och hon ska skriva för en tidning som är knuten till Jubileumsutställningen i Göteborg, som invigdes den 8 maj år 1923. Någonstans i bokens början blir hon vittne till något och kontaktar polisen. Om jag förstått allting rätt. Hoppas verkligen att den är sådär trevlig som jag vill ha en sommarroman när jag ligger på parkbänken i skuggan av sälgen med utsikt över mina älskade pioner.

    Lena Eskilssons avhandling från 1991, Drömmen om kamratsamhället: Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad har jag bara ögnat och läst delar av tidigare. Nu vill jag läsa hela, från pärm till pärm. Boken är svår att få tag på förutom på bibliotek. Boken går helt enkelt inte att köpa såvida en inte hittar ett exemplar på antikvariat. Bristen är förvånande. Boken passar som hand i handske under det pågående 100-årsjubileet av kvinnlig rösträtt och medborgarskap, och det vore väl toppen om förlaget kunde göra en ny upplaga. Eskilssons bok fokuserar på en grupp kvinnor – Fogelstadgruppen – som bestämde sig för att starta en kvinnlig medborgarskola, några år efter den allmänna och fria rösträttens införande. Skolan var tänkt att bland annat ”träna kvinnor inför sitt nya medborgarskap” som Eskilsson uttrycker det. Jag har inte kunnat hålla mig, utan har redan börjat läsa. Berättelsen om Fogelstadgruppen får leda mig in i ledigheten.

    Ha en riktigt fin lässommar!

     

    Läs mer...

    Om skribenten

    Jennie Forsberg

    Utvecklingsledare för Kvinnohistoriskt museum som utvecklar kunskapsproduktionen i museet, skapar innehåll i utställningar och är sakkunnig genusvetare och konstvetare. Teori i praktik är hennes devis.

  • Något att läsa långsamt och fundera till

    29 juni Kvinnohistoria, Normer
    Vår ivriga läsare Jennie Forsberg delar även den här sommaren med sig av några boktips, inga deckare här, utan text som behöver läsas lite långsamt och funderas länge till...

    Nu börjar semestern närma sig och jag har byggt ett litet torn på skrivbordet med böcker att läsa under sommaren. Det är inte alltid jag hinner med allt jag tänkt, men det är något väldigt trevligt med det där boktornet som påminner mig om att det bara är några veckor kvar till semester.

    Det finns vissa böcker som jag läser om flera gånger. Chantal Mouffes On the political är en av dem. Just nu samläser jag den med en vän som bor i Kalmar och vi pratar om den när vi hörs på telefon. Samtalen handlar om hur vi ska kunna möta människor som har en annan syn på samhället, som står i konflikt med vår utan en vilja att ta till våld. Mouffe skriver om det politiska i samhället som en nödvändighet för att vi ska kunna leva i fred med varandra, trots att vi kan ha helt olika värderingar och syn på hur det ska ordnas. Det är en alldeles utmärkt bok att ta med till stranden eftersom det är en liten behändig pocket. En annan bok att ta med sig till stranden eller upp i hängmattan är Sara Edenheims bok Anakronismen: mot den historiska manin. Jag läste igenom den under våren, men alldeles för fort, nu ska den få lite mer tid, för även om den är ganska tunn så är där många tanketrådar som är värda att fundera länge på.

    Vad gäller skönlittertur så hittade jag Moa Martinssons Kvinnorna på Kummelsjö hemma när jag städade och insåg att jag inte har läst den! Har även tagit fram Agnes von Krusenstjernas romansvit om fröknarna von Pahlen som jag påbörjade för några år sedan och som jag nu har tänkt läsa färdigt...

    Trevlig lässommar på er!

    Läs mer...

    Om skribenten

    Jennie Forsberg

    Utvecklingsledare för Kvinnohistoriskt museum som utvecklar kunskapsproduktionen i museet, skapar innehåll i utställningar och är sakkunnig genusvetare och konstvetare. Teori i praktik är hennes devis.

  • Bystdrottningar, jungfrur och amasoner

    27 april Kvinnohistoria, Normer, Podd, Program
    23 mars föreläste Linda Fagerström, docent i konstvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö om brösten historia i konsten. Liberty Leading the People (1830), Louvre-Lens, Paris.

    Nu kan du som inte kunde vara fysiskt i rummet ta del av Lindas intressanta tankar om bröst. Föreläsningen utgick från många konsthistoriska bilder som du själv kan googla upp och följa under samtalets gång.

    Vi skrev såhär om samtalet innan:

    Kvinnobröst har genom historien förknippats med fruktbarhet och liv, sexualitet och moderskap – men också frihet och makt. Friheten på barrikaderna i Delacroix välbekanta 1800-talsmålning visar sitt nakna bröst i en symbolisk protest mot politisk konvention och tvång. Amasonerna, antikens mytologiska krigarkvinnor, skar av sig högerbröstet för kunna skjuta pilbåge och gick till strids barbröstade. Idag är kvinnor som ammar i offentligheten ett hett diskussionsämne, samtidigt som våra offentliga rum är fyllda med reklamens sexualiserade bilder av mer eller mindre avklädda kvinnobröst.

    Trevlig lyssning!


    Länk för prenumeration av Podcast

    Läs mer...

    Om skribenten

    Kvinnohistoriskt museum

    Vill du skriva på vår blogg? Eller har du önskemål om vad du vill läsa om på bloggen? Kontakta oss gärna på mailadress: kvinnohistoriskt@umea.se

  • Vilket år! Hejdå 2016, hej 2017!

    1 februari Jämställdhet, HBTQ, Kvinnohistoria, Normer, Umeå
    För att förstå den värld vi lever i behövs kunskap om dem som levt före oss, det formar vår syn på världen. Under 2016, ett år då mycket hände i omvärlden, har vi på museet arbetat för att skapa en plats för samtal och reflektion. Där människor förhoppningsvis kan få nya perspektiv och möjlighet att prata om det förflutna, samtiden och framtiden. Bild

    Vi har pratat om suffragetter som gav hela sitt liv för rätten att delta i det demokratiska samhället. Vi har pratat om sånt som begränsar människor idag; som rasism, genusnormer, kolonialism, homo- och transfobi, könsstrukturer inom sportvärlden och mäns våld mot kvinnor. Men vi har också visat på att kvinnor har organiserat sig både förr och idag och att det finns kraft och inspiration att hämta i dessa rörelser.

    Utställningen om kvinnors organisering i Umeå, Berättelser i en stad, är omtalad och omtyckav våra besökare. Det har varit fantastiskt roligt att se att intresset för lokal kvinnohistoria är stort och att det även lockat besökare från andra platser än Umeå.
    Och det var absolut fullt hus på årets sista programkväll där Annika Norlin med gäster samtalade om erfarenheter av att vara kvinna i norra Sverige och Sápmi!
    Vi summerar 2016 års publikrespons som ett kvitto på behovet av Kvinnohistoriskt museums perspektiv i samhällsdebatten – museet är viktigare än någonsin!

    Det är genom alla samarbeten som Kvinnohistoriskt museum har blivit den arena för samtal som vi ser idag. Tack alla som vi har samarbetat med! Tack alla ni som besökt oss, från Umeå och världens alla hörn! Tack för all pepp, uppmuntran och stöd!
    Med er vill vi dela framgångar – och framtiden.

    Ta gärna del av vår verksamhetsberättelse i sin helhet här.PDF
    Eller hämta ett ex. i vår reception!

    Välkommen 2017, nu kör vi!

    Om skribenten

    Kvinnohistoriskt museum

    Vill du skriva på vår blogg? Eller har du önskemål om vad du vill läsa om på bloggen? Kontakta oss gärna på mailadress: kvinnohistoriskt@umea.se

Öppettider

Måndag stängt
Tisdag & onsdag 10-17
Torsdag 10-19.30
Fredag 10-17
Lördag 10-16
Söndag
12-16

 

Öppettider helgdagar

Besök

Kvinnohistoriskt museum
Väven, Storgatan 46a,

901 78 Umeå


Kartalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster



Kvinnohistoriskt
museum
är en del av
Umeå kommun